söndag 29 maj 2011

Låt oss rädda världen med ett hårstrå i taget

Nu ska jag på skolläger igen och det medför ett ton obehag. Jag är inte mer än ett individualistiskt flockdjur så armhålshåret är avrakat och jag kommer ha på mig pyjamasbyxor för att dölja det betydligt mer otympliga benhåret.

Det är klasskamraternas tankar kring mig kropp som gör min egen, ursprungliga syn på min kropp så grumlig och bräcklig. Det är deras olust att kännas vid det normavvikande, och än mindre att förstå det, som gör att jag kuvar mig.


Jag är så rädd för blickarna och orden mitt hår skulle medföra. 

Jag bortväljer helt enkelt en feministisk, kroppsvänlig och viktig strid som behövs. Folk behöver få en sund syn på sina kroppar, inse att deras ursprungslägen inte behöver döljas. Folk behöver släppa lite på den strikthet de reglerar sina kroppar med. Jag tror att betydligt fler ihopgående lår och friska, håriga och eksemfria könsorgan skulle tillåtas att få finnas då. Och fler tonåringar skulle kunna åka på skolläger utan obehag, långa, klistriga pyjamasbyxor och ofrivilligt stubbiga armhålor.

Vi ses på onsdag igen då jag kommer tillbaka!
Och en jävligt queer puss till er.



5 kommentarer:

  1. ... Och jag skulle behöva raka mina ben! ;)

    SvaraRadera
  2. Ja, vi är jävligt queera!

    SvaraRadera
  3. hej, såg din blogg som ett tips på en annan blogg idag.. och vill gärna följa den.
    har en fråga bara.. är det minimalt liten storlek på texten i din blogg? (får maxa till 200% för att öht kunna läsa & undrar om det är min webbläsare som knasar eller om jag bör skaffa glasögon) :) Ha det så bra! //Anonyma Mig

    SvaraRadera
  4. Anonym: Nepp, I'm guilty as charged för textstorleken. Ska dock ändra på det nu! Tack för påpekandet!

    SvaraRadera
  5. Thaaank you! Jag älskar nya hårfärgen. :)

    SvaraRadera