lördag 12 februari 2011

Narcissistens problem #1

UUUUUUUUUH. 

Det kliar i mina fingrar. Bang eller Ottar eller Bang eller Ottar eller Bang eller Ottar eller Bang eller Ottar eller Bang eller Ottar eller Bang eller Ottar eller vadå? 

Hej, jag är femton och läser feministtidningar med porrinnehåll. (Jo, det är precis det det är - ingenting mer, ingenting mindre. Fast det är intressant. Och givande. Mitt ordförråd har utökats enormt hehehe

Nu har jag ramlat in på ytterligare ett alternativ, jag är nämligen trött på att halka in och ut på internetsidor - jag vill ha litteratur - döda träd - i mina händer och slurpa i mig ord efter ord efter mening efter mening efter stycke efter stycke efter allt. 

Bang eller Ottar eller Ful eller Bang eller Ottar eller Bang eller Ful eller Ottar eller Bang eller Ful eller Ottar eller Bang eller Ful eller Ottar eller Bang eller vadå? 

Dagens I-landsproblem á la indirekt miljöförstöring. 

Sedan kan vi diskutera huruvida jag är normal eller inte. Fast det struntar jag blankt i. Hellre politisk porrsörja än patriarkaliskt, sexistiskt trams á la "Frida" och "Veckorevyn" vars sidor är spräckfyllda med reklam och artiklar som på den ena sidan går "SÅ HÄR FÅR DU BÄTTRE SJÄLVFÖRTROENDE" varav nästa informerar om "DE HÄR PARFYMERNA LUKTAR GODAST - KÖP DEM SÅ ATT FOLK SLIPPER KÄNNA LUKTEN AV DIN EGNA RUTTNA KROPPSLUKT!" 

Dessutom sticker heteronormativiteten mig i ögonen så fort jag slår upp förstabladet. The lack of flator är deprimerande. 

Bang eller Ottar eller Ful eller Bang eller Ottar eller Bang eller Ful eller Bang eller Ottar eller Ful eller Bang eller Ottar eller Bang eller Ful eller Ottar eller Ful eller Bang eller Ottar eller Ful eller Bang eller Ottar eller Bang eller Ful eller Ottar eller Ful eller Bang eller Ottar eller Bang eller Ful eller Ottar eller vadå? 

Pappa hävdar nämligen att det bara får bli EN

Jag tror inte att jag kommer nöja mig med det. JAG VILL LÄSA ALLA FEMINISTTIDNINGAR I HELA VIDA JÄVLA VÄSTVÄRLDEN OCH FROSSA OCH FROSSA OCH FROSSA OCH FROSSA! 

Fast mest är jag inne på Ottar. Billigt, simpelt, fylld av text och inte med lika stort radavstånd som Bang. Eh, jo, det är precis det som kommer avgöra vilken tidning jag kommer välja. Radavståndet. 

Jag antar att det säger mer om mig än vad det gör om tidningen. 


Ladidadida. 

Hejdå smygis.

HUGS 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar